carolineae

 

Man vet att man officiellt är tillbaka på inventeringen/returerna när pranksen börjar på anslagstavlor/musmattor/vilkamedelsomänfinnstillhands. Typiskt grabbarna.

 

 

Veckorna flyter på. Försov mig big time i torsdags, vaknade klockan åtta och hade sovit på mobilen. Måste ha stängt av larmet i sömnen. Men ack vilken fantastisk sömn det var, helt värt att jobba 2,5 timme extra på eftermiddagen bara för den utvilade sakens skull.
Igår var jag, Emelie och Marie ut till Dennis i Tillberga och grillade mat denna soliga fredag (även om solen nästintill hade gått ner vid det laget) och sedan tittade vi på X-Men First Class och snackade om allt mellan himmel och jord (mest om alla sorters ohyra faktiskt).

Annars har det varit ganska mycket vila i veckan, återhämtning. Man behöver sådant också. Många power walks och även häng med Mattias. Fantastisk mat och även en bra film - Catfish.

Nu är det lördag, min lediga dag i veckan, och jag har vart med morsan till Tillberga och hämtat mobilen som jag tydligen bestämde mig för att lämna kvar där ute igår kväll och sedan var vi en sväng till Maxi. Dags att cykla ner på stan och möta upp My för en lunch. Sedan tänkte jag ta en enorm power walk och sammanstråla med Mattias ikväll. Det låter som ett bra upplägg. Imorgon blir det att träffa Charlotte en sväng innan jobbet.

 

Har bytt till morgonskift nästa vecka eftersom de behövde hjälp på inventeringen (varning för sneda blickar nästa vecka från övriga haha) så det är ingen tidspress på att umgås med människor. Skönt det! Har arbetat på att lugna mina nerver och mitt tålamod och inrikta mig mer på träning. Annars blir man så himla otålig ibland!

Det är ungefär det som sker nu. All is well.

 

 

Ps. Örebro var jättebra också. Vi snackade igen ungefär sex år kan man säga, lagade mat, drack lite vin på Pitchers och träffade autentiska Örebroinfödingar, promenerade i naturreservat och tog även en sväng på rean på stan. Härligt att göra lite små visiter sådär!

Fick hämta ut min lön på banken igår med hjälp av en lönelapp - old fashion style - eftersom ICA tydligen inte hade mitt bankkonto längre. Det kan jag tänka mig är lite kult för vissa även om jag själv inte var med och erfor den tidsepoken. Catching!

 

 

Nu drar jag en weekend i Örebro, tar semester från Västerås för en natt. Jag har börjat känna mig lite utled på det här jobbandet och pysslandet nu, även fast det rullar på bra. Men bara att hålla ut sex veckor till så börjar äventyren på nytt igen. Slowly but surely.

 

OBS milstolpe på ingång. Min första löning på åtta månader vankas. Vilken fröjd! Kan knappt tro att det är sant. Och pass på att ta vara på D-vitaminerna som frodas där ute just nu.

 

 

 

Jag har kommit på det hemliga recepetet på hur man ska (över)leva under morgonveckorna för att inte vara helt apatisk och död inombords: när jag kommer hem sover jag 1-2 timmar, sedan runt 17 startar dagen på nytt igen. Då är jag pigg och glad och kan ägna mig åt precis vad jag vill. Sedan sover jag runt elva tolv på kvällen och hoppar upp och startar igen klockan fyra. Veckan ter sig mer som en enda hel och lång dag, för det känns som att jag vilar mellan olika faser av dagen. Vilket på sätt och vis är bra för då går veckan väldigt fort, när man tror att det bara är en dag fast det egentligen är totalt (än så länge) fyra styckna! Eftersom det bara är varannan vecka och under tre månader anser jag att det är helt okej hälsosamt.

 

Jag har haft ff hela veckan, och igår kväll spexade jag till det med att sova på soffan. Sov som en gudinna. Ibland behöver man ett slags miljöombyte. Annars så har jag tittat lite på film, gått femman och lagat mat med Kim, tagit vaccination nummer ett på heptatit (hon övertygade mig att jag inte behövde ta rabies eftersom jag bara kunde åka in till sjukhuset om det blev något strul) men däremot lade jag istället till kolera och någon slags feber; sådana saker som man lätt blir drabbad av via maten. Och det skulle ju vara helt fenomenalt om magen inte havererar så mycket och ofta den här gången som förra.

 

Nu blir det snart ut på Björnön igen, den här gången med Emelie. Sedan säkerligen mat på det. Idag är det min lediga dag eftersom jag jobbar på lördag, men det struntade jag förstås blankt i och åkte in och drog mitt ICA-lass hur som haver. Känns bra.

 

 

 

Först och främst, grattis till mor på 55-årsdagen! HURRA HURRA! Fast du blev firad i lördags så är det förstås inget fel i att bli firad på sin faktiska födelsedag.

Idag har jag en riktig vilodag, eftersom min kropp har varit såå slut (kan inte låta bli att maxa på cykeln till och från jobbet så jag blir helt död) och har sett tendenser till att en förkylning har lust att blomma ut. Så idag fick jag sova precis så länge jag ville - halv tio - och sedan har jag mest suttit vid datorn och telefonen och slängt ur mig frågor till diverse bolag och så kallade auktoriteter. Måste jag verkligen skaffa en biljett ut ur Indien? Gäller den här "lämna Indien i 60 dagar innan du får nytt visum" även om man besöker grannländer? Varför kan jag inte ringa till Indien överhuvudtaget vissa dagar? Och så vidare och så vidare. Vaccination. Kurser. Framtid. You name it.

 

Just nu är det mycket jobb som gäller. Efter idag kommer jag ha jobbat minst tio timmar övertid den här veckan redan. Och ackordet är högre än någonsin. Känner knappt igen mig själv! Och chefen min säger att han är väldigt nöjd förstås. Vem skulle inte vara det?

Jag har börjat ladda hem podcast-dokumentärer och program från radio som jag kan lyssna på min ipod. Så inte nog med att jag kammar hem massor med pengar så LÄR jag mig något samtidigt. Till exempel har jag äntligen fått det klart för mig att jag är ganska så ansiktsblind. Det tar tämligen många vändor innan jag till slut känner igen en person. Och att hänga med i filmer när skådespelarna byter kläder är inte alltid det lättaste. Det allra bästa är om folk har tatueringar, leverfläckar och andra enkla, permanenta kännetecken så man kan förstå att de är dem! Mer sådant åt mänskligheten.

 

Jag har lärt mig mer om veganrörelsen på 90-talet, Nelson Mandela (jag började nästan gråta på jobbet när han blev frigiven från fängelset), det här med ansiktsblindhet och dessutom den ekonomiska krisen i Sverige, även den på 90-talet. Bra grejer.