30/8 - she just wanders around unaffected by the winter winds
Fuull on. Har inte haft tid att pausa sen i torsdags tror jag! Igår dök jag, pluggade skallen av mig och jobbade. Idag har jag dykit och sen bara kommit hem och inte gjort ett smack. Det har varit underbart. Mentalt och fysiskt utmattad, best of the kind.
Dykningen har gått bra hittills. Bara pool-träning dag 1, eftersom jag och Charlotte faktiskt dök en snabbis i Cypern när vi var där så var det inte jättemärkligt att andas under vatten. Vi har övat på mängder av saker; så som att låna varandras luft, ta på sig masken under vatten, ta av och på sig "jackan" och tuben och allt därtill i vatten, viktbältet osv osv. Allt sånt där som kanske inte är jättespännande men som man nog för all del inte ska underskatta. Idag, dag 2, gjorde vi vårt första havsdyk (ni får ha överseende med att många ord nu för tiden är en direktöversättning från engelskan). Väldigt spännande, en helt annan värld. Sett några fiskar, men inte i något överflöd. Var inte ett dugg rädd. Kanske när jag slutar behöva koncentrera mig för att faktiskt hålla mig vid liv och dylikt, kan jag lägga tankarna på andra oroligheter. Imorgon blir nästa och sista havsdyket, då vi går lite djupare. Kanske till 10 meter? Spännande. Man glömmer bort hur långt ner man faktiskt går förrän man tittar uppåt. Vi är sex stycken i gruppen, samt två instruktörer. Just nu håller alla på med sin egna grej och bara dyker ovanpå varandra, och sjunker ner mitt bland folket och andra mindre graciösa rörelser. Ganska roligt - men jag har lärt mig flera gånger om, den hårda vägen, att masken blir fylld med vatten om man skrattar nere i djupet. Allt är bara så absurt, haha. Däremot är det en brittisk snubbe i vår kurs också, han är lite distraherande - om än för inget annat än hans accent. Öronorgasm.
Hoppas på att få se lite fler fiskar imorgon.
Jag har däremot inte insett att Michael faktiskt lämnar oss på fredag!! Han far till USA och till Sydamerika för en blandning av jobb och bröllop, och blir väl borta ett par månader. Så det här kan vara de sista dagarna i vårt liv vi har att spendera med honom! Väldigt märkligt.
Nu är vi dessutom fullt hus igen. 8 människor. Små draman i huset började återkomma redan vid en summa av 6 människor, så får se hur det går nu. Det är bara att luta sig tillbaka och betrakta. Och ja farsan, du har helt rätt. Jag och Charlotte äger allt och alla eftersom vi har bott här längst nu!! No question about it.
Sammanlagt är vi nu alltså:
2 svenskar
2 franskar
1,5 holländare
1,5 irländare
1 tysk
PS. Lorain, våran irländska/holländska flatmate (och min blivande dykarpartner), provar på vegan-diet den här veckan (hon är vanligtvis vegetarian), helt utan att jag har försökt konvertera henne! Butterfly effect. Hon har mitt fulla stöd.