carolineae

Nu har vi spenderat fyra fantastiska nätter i Byron Bay. Det blev precis så bra som man hade tänkt sig, även fast det inte alltid brukar bli så bra när man har förväntningar. (Vad väldigt knepigt det är att skriva med åäö nu - sitter på Charlottes dator).

Torsdagen anlände vi som sagt, och åt mat och tog en öl etc. På fredagen fortsatte vi att gå omkring lite och utforska, och jag hittade lite veganska efterrätter så slog till på en lemon coconut nånting nånting vegan raw. Efter ett tag insåg vi att vi redan i princip hade gjort alla butiker så vi gick ner på stranden och satt på gräset. Där var det mängder med aktiviteter på gång. Två tjejer som satt och gjorde armband, en snubbe som höll i en dreadsverksamhet samt några gäng som satt och spelade gitarr. När solen upphörde med att värma våra nöjda själar promenerade vi tillbaka och åt, vilade och duschade - den vanliga proceduren. Vi hade även köpt med oss en vinare som vi satt och avnjöt i hängmattan ute på 'gården' tillsammans med våra löjliga (och för oss nu, helt normala) svenska dialekter. Detta lockade tydligen till sig Samuel, en svensk som inte riktigt bodde på the Arts Factory ännu men inte desto mindre hängde omkring där. Han älskade stället. Han i sin tur lockade dit tysken Christian som kom och gjorde oss sällskap. Efter ett tag gick jag och Charlotte in till staden igen och till puben the Rails där vi drack en öl innan de stängde. Vi kände oss lite förlorade angående vad vi skulle ta oss an så vi hoppade på vanen som slussade folk mellan hostelet och staden. Hittade på Christian igen tillsammans med några fransmän, så lite vin och snack med dem innan sängen ropade på en från tipin.

Lördagen bestämde vi oss för att ha en totalt stressfri dag. Min kropp var helt slut av någon anledning, kändes som om jag hade tränat konstant i en vecka eller något liknande. I sinom tid gjorde vi vår väg till stranden i alla fall, och spenderade många fina timmar där. Jag hade precis bestämt mig för att hålla i pengarna den här dagen då en tjej kom vandrandes på stranden och sålde veganska muffins. Det var uppenbarligen ett meddelande från högre makter och jag köpte en. Gott. Och jag stöttade hennes projekt. En snubbe kom och snackade med oss sporadiskt. Gav oss rabatt på en affär och kom tillbaka och gav oss dvd:er med en karl som pratar djupt om livet. Han gav oss sitt nummer och ville helt klart att vi skulle ringa honom så vi kunde hitta på något. Efter en halvtimme kommer han tillbaka och har den här gången öl med sig. Så jag och Charlotte delar på en öl och har ett snack med karln innan vi avslutade dagen på stranden för den här gången. På kvällen tog vi oss en läskedryck (kan ni tänka er) på Buddha baren och kollade in deras biograf. Inget som lockade för kvällen så vi tog oss tillbaka in till staden och till den andra, och aningen större, biografen. Charlotte insisterade på den nya Twilight-filmen. Vilket jag egentligen i hemlighet inte har något emot att se, men jag kan inte låta det gå utan några protester för jag vill allra helst inte erkänna för mig själv att jag vill se den. Människans beteende alltså. I all sanning så är jag helt förkrossat förälskad i Robert Pattinson. Tillsammans med alla fjortonåringar. ÅH. Till mitt försvar så tycker jag förstås om hans andra filmer bättre.

Söndagen var dagen vi for till Nimbin. En minimal och någorlunda märklig stad. Det är faktiskt som att åka tillbaka till 70-talet. Eller kanske mer korrekt - hur jag kan tänka mig att 70-talet utspelade sig. Bussen kom och hämtade upp oss utanför hostelet runt 10:30 och vi hade en chaufför som gillade att spela musik, och det skulle vara musik för de rätta tillfällena. Så som att åka på motorvägen eller att trycka ner en konservatistisk, religiös stad. Det fanns musik för alla tillfällen.
Vi började med att stanna på en pub, för att ja, köpa dricka om man ville, gå på toa och även att äta macademian nötter. Det sistnämnda sysselsatte vi oss med i tjugo minuter tills det var dags att kliva på bussen igen. Men eftersom att man knäckte dem själv och vi var ungefär sju personer på en nötknäckare så var det mer av ett projekt än man kan tro. Mer som en trevlig, social ritual som gick runt och runt.
Efter det for vi raka vägen till Nimbin ackompanjerade med passande låtar. Vi gick för att titta in "marknaden" - det vill säga ett fåtal stånd som de flesta sålde begagnade småsaker. Så vi satte kurs mot affärerna i staden, eller byn kanske, som var alla utav hippie bohemisk-stil. Riktigt trevliga alltså. Ungefär vart tioende steg man tog fick man även frågan om man ville köpa gräs, svamp eller kakor. Jag skulle gissa på att många av invånarna där får sina pengar av turisterna som anländer runt halv ett, jobbar i ungefär två timmar sen kan de bara kick back resten av tiden och leva sitt ljuva liv. Köpte några armband och present till Shelley som hade haft sin födelsedag. Efter ett par timmar hoppade vi på bussen igen och for till en pub, köpte lite dricka och gick på toaletten sedan åkte vi och grillade och umgicks innan vi åkte till en lookout och tittade på ett vattenfall. Kom hem vid sextiden efter en bra dag med härligt folk. Jag och Charlotte gick och köpte glass och en flaska med vitt innan vi tog oss tillbaka till hostelet för en vila, dusch och mat. Runt elva på kvällen tog vi oss in till staden igen - eftersom våran första utekväll var lite halvdan - och gick in på första öppna puben vilket visade sig vara ett riktigt lokal-hak. Det var live-musik och, mot slutet, en sjuhelvetes massa dans från alla involverade. De var galna. En bra upplevelse för oss. Därefter gick vi vidare till det enda öppna stället efter midnatt på söndagar - Lala Land. Där dansade vi natten lång. Det var helt fantastiskt roligt. Dansa som om ditt liv hängde på det. Där träffade vi även på norrmännen som vi hade träffat ett par gånger på Bondi Hotel. Den här gången blev jag inte förvånad överhuvudtaget.
En rikigt fin dag och en riktigt fin kväll. På vägen hem, runt halv fyra på natten, träffade jag på svensken Samuel som kom på lånad cykel och skulle iväg och köpa paj. Det var dags. En riktig (skön) flummare var han. Efter en ganska lång stunds promenad blev jag även uppsprungen av en svettig och flåsande karl från dansgolvet på lala land. Han tyckte att vi hade en spark och att jag borde följa med honom, Charlotte och Michael till stranden. Jag höll inte med, även fast han verkade vara en rar karl, och skickade iväg honom igen.

På måndagen var det lite halvmolnigt väder, vilket var ganska skönt, och började dagen med att checka ut och få prylarna i ordning i skåp osv. Sedan gick jag och satte mig vid tysken Christian och åt frukost och bara snackade om allt mellan himmel och jord. Senare fick vi sällskap av Charlotte och även Samuel som nästan hade vaknat till liv vid det här laget. Det var ett fantastiskt häng. Det är bland det bästa som finns - när folk kommer och går, går och kommer och ruljansen och äventyren fortsätter per automatik. Christian som inte hade vetat var han skulle ta vägen härnäst fick bråttom när en snubbe kom och sa att han skulle till Nimbin och fortsätta östkusten uppåt, och hakade på honom. Vi andra gick för att titta in trum-sessionen som var i full gång på andra sidan dammen. Folk som lärde sig spela bongotrummor. Samuel hakade på lektionen och jag och Charlotte satt och lyssnade och njöt bredvid på en filt. När Samuel hade fått nog fixade jag till en dread i hans hår innan jag och Charlotte gick och åt på Buddha-baren tvärsöver parkeringen för att sedan bli upphämtade av Charlottes nyfunne vän Michael och det var dags för en surfsession nu istället. Jag latade mig på stranden och tog några bilder innan Charlottes kamera gav upp för den här gången.
(Egentligen hade jag inte tänkt att berätta det här för då målas det upp en bild av mig som att jag vore vårdslös (total lögn), men jag känner att jag inte kan ta ansvar för bilderna som kommer från min kamera därför att min display är paj! Detaljerna är få men om jag skulle behöva tippa på något så skulle det vara något i stil med att jag sov med väskan överst i våningssängen sen knuffade ner den under nattens gång. Ho ho ho. Detta skedde alltså en vecka efter inköp i Noosa. Man kan förstås fortfarande ta bilder men man har mindre aning om vad man håller på med. Högra hörnet av displayen funkar i alla fall. Inget att hänga läpp över. Så om ni märker att kvaliteten på mina bilder avtar något förstår ni varför).

Surfdags. Charlotte och Michael.



Jag och ena norrmannen och några random snubbar.
På väg till Nimbin - knäcker macademian nötter.
Trumsessionen på the Arts Factory. Läraren tog fram sin bong när allt var över. Det var trots allt hans födelsedag.
Christian, en okänd aussie i hörnet, jag och svensken Samuel. Underbart häng.