carolineae

Hoppet om att det finns ett bidrag där ute i Sverige som jag har möjlighet att lägga vantarna på (efter viss efterforskning av morsan) har kommit tillbaka. Även om jag förstås skulle föredra ett jobb. Därför har jag nu i slutet av den här veckan försökt få tag på dessa människor som håller i trådarna, eller pengarna rättare sagt. Försäkringskassan har gjort det solklart för mig att man definitivt måste visa sig värdig skattebetalarnas pengar;
första gången jag testade att ringa, köade jag tålmodigt i en och en halv timme innan proppen gick här hemma i lägenheten och allting stannade upp och började om på ny kula.
Dag två provade jag igen att ringa, och hoppades på att den där långa väntan bara var en engångsförteelse från Försäkringskassans sida. Så jag ringde och väntade och väntade. Jag tänkte att när man nått den magiska gränsen av TVÅ timmar i telefonkö så måste NÅGONTING hända. Och ja, visst gjorde det det! .. Jag blev automatiskt frånkopplad. I djupet av mitt hjärta hoppas jag på illusionen att de loggar alla som försöker ringa dem, och testar dem och deras desperation och nöd medvetet.

Idag, som de tidigare dagarna den här veckan, blev det ett yogapass efter frukost. Fantastiskt som vanligt, och det växer ju mer man kommer in i det. Att det i huvudet kan råda total tystnad för åtminstone några minuter är guld värt. Att allt intensivt babblande bara kan stanna upp för en stund och nuet kan lysa igenom till hundra procent. Rekommenderas.
Min kropp fortsatte tigga efter mer, och vem är jag att säga nej när den har något så gott i åtanke. Så det blev ett varv jogg och ett varv power walk i spåret efter yogan. Nu verkar den vara belåten.

Det har varit en fin helg. Kaffe och inspirationsträff med Charlotte på fredageftermiddagen. Vi är bra på att egga upp varandra och smida ett otal med planer. Drömmare. Det bästa man kan vara. Sedan blev det tacos med mamma och Bosse och filmerna The Thing x 2 med Mattias senare på kvällen. Mysigt.
Lördagen spenderades tillsammans med mina kära bröder och Måns. En fin dag med häng och umgänge och mat. På kvällen var jag hemma hos Emelie tillsammans med ovanligt många brudar - My, Cicci, Lina och jag och Emelie då. Avslutade pusslet, spelade kort och Party-Alias och umgicks tills fåglarna började varna om att en ny morgon var på väg att gry.